Historien bakom namnet "Oikocredit"
Oikocredits rötter går tillbaka till ett möte för kyrkornas världsråd (World Council of Churches). Under rådets årsmöte 1968 i Uppsala uppmärksammade ett antal unga och politiskt aktiva kyrkomedlemmar att kyrkans fonder investerades i banker, istället för i utvecklingsprojekt. De undrade om det inte fanns ett bättre sätt att investera kyrkans medel som var mer i linje med strävan efter ett rättvist, demokratiskt och hållbart samhälle.
Några år senare, 1975, etablerades Oikocredit i Nederländerna för att ge kyrkor och andra organisationer en alternativ investeringsmöjlighet, till förmån för låginkomsttagare.
Namnet Oikocredit understryker uppdragets kärna (Eng. the heart of its mission). "Oiko" refererar till det gamla grekiska ordet Oikos, som betyder hus, gemenskap och värld. "Credit" refererar inte bara till det faktum att Oikocredit erbjuder lån, utan också till det latinska verbet "credere", som betyder att tro (på) (Eng. believe). Oikocredit tror på att stärka låginkomsttagares ställning i samhället. Oikocredits berättelse handlar därför om att bygga en global "oikos".
Som globalt kooperativ sammanför Oikocredit tusentals människor som delar målet att förbättra finansiell inkludering och skapa en positiv utveckling. Medlemskap är öppet för kyrkor och kyrkorelaterade organisationer samt alla andra organisationer, som delar Oikocredits värderingar och mål. Dessa kan bli medlemmar på inbjudan från Oikocredits styrelse.
Som kooperativ gör Oikocredit det möjligt för medlemmarna att delta aktivt i policyfrågor rörande uppdraget och arbetet. Det finns två sätt som medlemskapet i Oikocredit kan ge policypåverkan på. Det ena genom valet av styrelseledamöter, som vägleder och har översyn över ledningen av kooperativet. Varje medlem har en röst och kan använda sin röst vid årsstämman (AGM), det högsta beslutande organet i Oikocredit. Det andra är genom privatpersoner som investerar via Oikocredits stödorganisationer och stiftelsen Oikocredit International Share Foundation (OISF). Bland OISFs investerare finns förutom privatpersoner, banker, biståndsmyndigheter, rättvishandelsorganisationer och fackföreningar.